Pandemin ställde äldreomsorgen inför extrema prövningar. Besöksförbud, smittskyddsåtgärder och isolering förändrade både rutiner och relationer. För äldre som bor på vårdhem blev den fysiska miljön – rummen, korridorerna, gemensamma ytor – plötsligt avgörande för deras sociala liv och välbefinnande. Projektet har därför studerat hur personalen anpassade dessa miljöer för att minska smittspridning samtidigt som man försökte bevara livskvalitet.

Genom intervjuer och observationer har forskarna kartlagt strategier som personalen använde: allt från ommöblering och zonindelning till kreativa lösningar för social kontakt på distans. Resultaten visar att små förändringar i den fysiska miljön kunde göra stor skillnad – exempelvis att skapa ”trygga mötesplatser” där anhöriga kunde träffa boende utan risk, eller att använda utemiljöer för aktiviteter när inomhusytor begränsades.

Projektet lyfter också fram personalens perspektiv: den psykiska belastningen, behovet av flexibilitet och känslan av ansvar för både säkerhet och livskvalitet. Genom att förstå dessa erfarenheter kan framtidens äldreomsorg utveckla bättre beredskap för kriser och skapa miljöer som är både säkra och socialt hållbara.

Spatial Strategies in Times of Corona in Residential Care är mer än en studie om pandemin – det är en insikt om hur rumsliga lösningar påverkar människors liv. Catharina Nord och Blekinge tekniska högskola har med detta projekt visat att vårdhemmens fysiska miljö är en nyckelfaktor för omsorgens kvalitet, särskilt i tider av kris.

För mer information och kontakt:

Professor Catharina Nord, catharina.nord@bth.se, Blekinge tekniska högskola