Projektet har genomförts genom kartläggning av omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden samt analys av landsbygdspolicy ur ett genusperspektiv och intervjuer med 32 företagare i Småland.
Landsbygden avfolkas och i takt med det försvinner handel, service och skolor som just är förutsättningen för att människor ska kunna bo och leva utanför städerna. En förhoppning har varit att nyföretagande ska vända utvecklingen, men det som sällan har uppmärksammats är att de nya företagarna ofta är kvinnor som verkar i många andra branscher än männen. Också mycket av det stöd som företagare kan få är riktat mot de branscher som är manligt dominerade, exempelvis ges EU-stöd framför allt till den agrara näringen och till bredbandsutbyggnad.
Ungefär 30 procent av företagen på landsbygden ägs av kvinnor och även om det precis som för manliga företagare är skogsförvaltning som är den vanligaste branschen, skiljer sig resten av tio i topp-listan markant.
Kvinnor finns representerade i nära 600 branscher, men där de framför allt dominerar är inom servicenäringen, som hårvård, kroppsvård och fysioterapeutisk verksamhet, men även restaurang och konsultverksamheter som redovisning och företagsorganisation finns med på listan.
Att företagare som ger arbetstillfällen behövs för att landsbygden ska leva är en självklarhet, men de behövs också för att hålla bygden levande och ta ett socialt ansvar och det tycks de kvinnliga företagarna vara särskilt bra på. De sponsrar föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt och flera av företagarna, inte minst de som driver butiker, eller frisörerna, har ofta de enda offentliga mötesplatserna som finns kvar på en ort. De fungerar därmed som ett sammanhållande kitt.
Helene Ahl, forskare
Av de 32 kvinnor som intervjuades i projektet hade få flyttat från stan till landsbygden utan att ha någon tidigare förankring. Antingen var de själva uppvuxna där eller så hade de flyttat med sin partner. Det tycks som satsningar på kampanjer där man uppmuntrar stadsbor att byta miljö inte har någon större chans att lyckas jämfört med att satsa på dem som redan finns och verkar på mindre orter.
Det forskarna konstaterat är att det är företagarna som behövs för att landsbygden ska leva, och för att de ska klara sig behövs en fungerande infrastruktur. Att det finns bredband, butik, post, sjukvård, statlig och kommunal service är viktigt, men kanske allra viktigast är en skola som möjliggör för barnfamiljer att stanna kvar.
Forskargruppen Embla, bestående av forskare från fem svenska lärosäten, har under tre år studerat kvinnors företagande på landsbygden.
Foto: Black.se